Kommunikation i kliniskt arbete

• Människovärdesprincipen: alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper/ funktioner.
• Behov- solidaritetsprincipen: resurser bör satsats på de människor/ grupper som behöver det mest. Utsatta/ svaga grupper bör uppmärksammas.
• Kostnadseffektivitetsprincipen: vid val av olika verksamheter bör man tänka på kostnad och effekt, mätt i förbättrad hälsa och livskvalité.

• Autonomiprincipen: att ha rätt till självbestämmande över sitt eget liv så långt som möjligt.
• Godhetsprincipen: att göra gott och nytta. Sträva efter att bota patientens sjukdom/ om inte - minska lidandet.
• Rättvisa: oavsett kön, ras, förmåga och funktion få samma medicinsk behandling.
• Inte skada: Lidande är något ont. Människor har en skyldighet att inte skada varandra. Vi ska minska på lidandet så mycket som möjligt.

1. Begreppsaspekt (vad sjukdomen är)
2. Förklaringsaspekt (hur sjukdomen uppkommer)
3. Förloppsaspekt (hur sjukdomen lindras/ botas/ förvärras)
4. Identitetsaspekt (hur identitet och värdighet upprätthålls)

1. Behaviorism: Man upprepar ett beteende som ger positiva resultat och undviker beteende som ger negativa resultat. Kunskap finns utanför individen
2. Kognitivism: Betoning på kognitiva processer, minne, inlärning och problemlösning. Människan handlar rationellt på grundval av sin kunskap och skapar genom sitt tänkande dennas verklighet.
3. Sociokulturellt perspektiv: Man föds in och utvecklas i samspel med andra i ett samhälle. Lärandet är beroende av att kunna använda sig av intellektuella, språkliga och fysiska redskap. Kulturen spelar roll och har betydelse.

Antonovsky A utvecklade begreppet KASAM. En människa är inte frisk eller sjuk utan hon befinner sig på en flytande skala någonstans emellan de två polerna. Den som är närmre frisk- polen upplever KASAM. Känsla av sammanhang.

• Hanterbarhet: Hur klarar man av påfrestande situationer i livet? Har man bra resurser till att hantera påfrestningar?
• Begriplighet: Ordning/ kaos, struktur/ slumpmässighet, sammanhang/ oförklarlighet.
• Meningsfullhet: Har vi en mening med livet? Har vi motivation? Känslomässig innebörd.

KASAM- formuläret mäter graden av KASAM. Höga värden= individen har en hög känsla av sammanhang och därmed en hög förmåga att klara av/ hantera utmaningar. Indelas i låg, medel och hög. En KASAM bedömning kan användas som underlag för att skapa en terapeutisk relation till patienten. Frågor ställs neutralt.

Avspeglar framförallt sociala villkorMäter främst ångest och depressionSärskiljer det som är normalt från icke- normalt

Både det salutogena och patogena synsättet handlar om från vilken sida man väljer att betrakta sin sjukdom på eller hur en människa mår. Båda synsätt ska komplettera varandra och inte ses som motsatser. Salutogena synsättet: fokus på det friska, väljer att lyfta fram faktorer som gör att vi mår bra. Patogena synsättet: används i sjukvården. Man väljer att fokusera på det som skapat sjukdomen och försöker ta bort det dåliga. Lite förenklat kan man säga att det patogena synsättet säger att fysisk inaktivitet för oss sjuka medan den salutogena synsättet säger att fysisk aktivitet för oss friska.

• Chock fasen: Livet är upp och ner. Kan komma direkt och varar några dagar.
• Reaktionsfas: Psykologiska försvaret aktiveras. Kunde jag gjort något annorlunda? Kan hålla i sig flera månader.
• Bearbetningsfas: Här kan patienten gå tillbaka i utvecklingen och bli tjurig och grinig. Kan hålla i sig flera månader. Viktigt med stöd.
• Nyorienteringsfas: Denna fas tar aldrig slut. Man lär sig leva med t ex en sjukdom och försöker finna sin väg/ anpassa sig.

• Se patienten som en individ.
• Patienten ska få säga sin mening.
• Patienten ska inte anpassa sig för att möta upp till våra (dietisternas) förväntningar.
• Man ska vara öppen och komma fram till lösningar tillsammans.
• Patienten ska få möjlighet att prata mer.

Sammanfattningsvis: biopsykosocialt istället för biomedicinskt, patienten är en unik person inte ett rutinärende, man bemöter alla patienter professionellt och ger dem äkthet, värme, kompetens, ofrivillkorligt bemötande och engagemang.

PE kallas ibland för egenmakt.

• Egenvård (t ex kontrollera BS hemma)
• Patienten ska vara en del av teamet
• Vårdpersonalen ska ses som handledare
• Patientens erfarenheter och kunskaper användas i hög uträckning. Patienten är expert på sig själv och vårdpersonalen är expert på den medicinska delen

• Som vårdpersonal kanske man får veta för mycket om sin patient. Kan skifta fokus.
• Patienten får "bära hela ansvaret". Därför viktigt att tänka på att patienten ansvarar för processen, ej innehållet.
• Patienten kan framstå som ett större problem än själva sjukdomen.
• Patienten kan missförstås och då kan bli integritetskränkande. Man kan såra sin patient.

• Innan man ens överväger
• Övervägande: ställer positiva/ negativa aspekter mot varandra. Fördelar med att röka/ nackdelar med att röka.
• Handling: beteendeförändringar. Slutar röka.
• Vidmakthållande: Försöker hålla kvar beteenden under en längre tid.
• Återfall: röker på en fes.

Detta krävs:

• Kunskap om beteendet i t ex övervikt
• Kunskaper om principer för beteendeförändring
• Kunskap om hur man samtalar, lyssnar osv